Efter utkastet till rådets rekommendation, som offentliggjordes den 24 februari 2025, har cyberplanen nu antagits. Den beskriver de viktigaste aktörerna och mekanismerna och förklarar roller och ansvarsområden i varje skede av en kris. Det innebär informationsutbyte och samordning av insatser i alla skeden av en kris, på politisk och teknisk nivå.
Cyberplanen bör göra det möjligt för relevanta unionsaktörer att förstå hur de kan interagera och på bästa sätt utnyttja tillgängliga mekanismer under hela krishanteringens livscykel. Syftet är att förklara vad en cyberkris är och vad som utlöser en cyberkrismekanism på unionsnivå. I meddelandet förklaras användningen av tillgängliga mekanismer såsom krismekanismen för cybersäkerhet, inbegripet EU-cybersäkerhetsreserven, för att förbereda hur man ska hantera, reagera på och återhämta sig från en kris som uppstår till följd av en storskalig cybersäkerhetsincident. Det syftar dessutom till att främja ett mer strukturerat samarbete mellan civila och militära aktörer, inbegripet samarbete med Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), med tanke på att en storskalig cyberincident som påverkar unionens civila infrastruktur och som militären är beroende av också kan aktivera Natos insatsmekanismer.
Cyberplanen bygger på de befintliga ramarna, såsom den integrerade politiska krishanteringen och EU:s verktygslåda för cyberdiplomati, samtidigt som den anpassas till nyligen antagna initiativ, såsom planen för kritisk infrastruktur och nätföreskriften om cybersäkerhet för EU:s elsektor.